2012-05-10

En virkad slukare


Här samsas stor och liten, mjuk och hård, gammal och ny på fotot. Den lilla är pinfärsk och har nu blivit en liten slukare. Det är inte den stora.

Vadå slukare? Tja, vi minns mina virkade sittpuffar, tillika korgar? Nu har jag råkat utveckla konceptet, så att säga.




Men när jag hade kommit så här långt visste jag inte vad det skulle bli av det gamla påslakanet. En badrumsmatta hade inneburit låga odds.


Men det bidde alltså en slukare. Tänderna, som kan gömmas undan, döljer en öppning (mun!). Och för tillfället har vår slukare svalt en hög påslakan, det är därför han är så hård i magen. Och då vill han gärna att man sätter sig på honom. 

Som ni säkert förstår är det två ihopvirkade små korgar. Och konceptet är helt klart utvecklingsbart. Ögon? Öron att hålla i? Stora syskon? Vi får väl se! Det jag vet är att jag gillar att ta något gammalt och låta fantasin vara med hela vägen. Att virka blir då som att läsa en spännande roman; hur ska det sluta? Och att därtill göra något användbart av något utslitet, det är en stor vinst i sig!

1 kommentar:

Din mening ger mig mening! En rad gör mig glad! Tackelitack! :-)

Kanske gillar du:
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...